När gick Saab i konkurs

Det var en kall decemberdag 2011 när Sverige förlorade en av sina största industrijärnor. När gick Saab i konkurs? Svaret är den 19 december 2011. Men bakom detta datum ligger en berättelse om drömmar, misstag och ett företag som en gång var synonymt med innovation och svensk kvalitet. För många svenskar var Saab mer än bara en bilmärke det var en stolthet, en symbol för vad Sverige kunde åstadkomma.

Hur Saab blev en industrijätte

Allt började långt före bilarna dök upp. År 1937 startade Saab som ett flygplanföretag, och efter andra världskriget, 1945, började företaget tillverka bilar. Det var en smart övergång - flygteknikernas kunskap om aerodynamik och precision passade perfekt för bilproduktion.

Under decennierna växte Saab till en världskänd tillverkare. Deras bilar blev kända för säkerhet, design och en särskild svensk elegans. Företaget innoverade ständigt och tog goda risker. En gång var Trollhättan-fabriken ett mål för många som ville arbeta med något meningsfullt och värdefullt.

Ägarskiften och General Motors påverkan

År 2000 tog det amerikanska företaget General Motors full kontroll över Saab. Det såg ut som en räddning, men det blev början på slutet. General Motors hade sina egna problem, och när finanskrisen slog till 2008 blev situationen kritisk för Saab.

GM minskade investeringarna drastikt. De vägrade också licensiera sin teknik vidare, vilket gjorde det omöjligt för Saab att ta hjälp från andra investerare. Det var som att sitta i en båt och sakna både åror och motor samtidigt (rätt dåligt läge, enkelt sagt).

Spyker Cars-försöket och slutet närmar sig

År 2010 köpte det nederländska sportbilsföretaget Spyker Cars Saab. Det väckte nya förhoppningar - kanske fanns det en väg fram efter allt? Men verkligheten blev mycket hårdare än drömmen.

Produktionen stannade helt under våren 2011. Arbetare kunde inte få sina löner utbetalde. Saab stod med skulder på över 13 miljarder kronor tillsammans med dotterbolag. Det var en situation utan utväg - ingen bank ville låna pengar, ingen investerare ville rädda företaget.

Vad som hände med 3 000 arbetare och fabriken

Bakom alla siffror om miljarder kronor och konkursprocesser fanns människor. Över 3 000 anställda förlorade sitt arbete när fabriken i Trollhättan stängdes. Familjer fick söka nya jobb. Drömmar om en säker framtid försvann från ena dagen till den andra.

Konkursförvaltarna gjorde sitt jobb väl. De lyckades sälja av tillgångar och få in cirka 3,2 miljarder kronor. Men borgenärerna fick bara omkring 11 procent tillbaka av vad de var owed. Det var en palmässig utdelning för alla som hade investerat i eller lånat pengar till Saab.

Från Saab till NEVS och elbilssatsningen

Inte allt var förlorat efter konkursen. Företaget National Electric Vehicle Sweden, förkortat NEVS, köpte Saabs bilverksamhet. De såg en möjlighet - framtiden låg i elmotorer, inte bensinmotorer.

NEVS började utveckla elbilar i Trollhättan-fabriken. Men 2014 förlorade de rätten att använda Saab-namnet. Produktionen fortsatte, men under nya namn och med nya mål. Fokus låg på den asiatiska marknaden istället för Sverige.

Saabs arv lever vidare

Saab som bilmärke existerar inte längre i butikerna. Du kan inte köpa en ny Saab idag. Men något dött aldrig helt när människor bryr sig.

I Trollhättan finns museer som bevarar Saabs historia. Entusiastklubbar samlas regelbundet för att diskutera och restaurera gamla Saab-bilar. Många människor kör fortfarande sina gamla Saab-bilar - de håller ihop året efter året. Dessa entusiaster och restauratörer håller Saab-anden vid liv. De visar att det finns något mer värdefullt än nyhet och försäljningssiffror, det finns lojalitet och passion. Saabs konkurs är en viktig påminnelse för framtida företag om hur ägarskapsförändringar, bristande investeringar och dåliga beslut kan slita sönder även de starkaste varumärken.