Kan man göra egen diesel hemma

Att göra egen diesel på gården är inte längre bara en dröm för några få. Det är en växande trend bland svenska lantbrukare som vill ta kontroll över sin egen energiförsörjning. Särskilt e-diesel väcker intresse det är diesel som framställs elektriskt istället för att pumpas upp från jorden. Tekniken är redan möjlig idag, och fler gårdar experimenterar med den. Det handlar om att bli mer oberoende av externa leverantörer och samtidigt minska påverkan på miljön.

Hur e-diesel fungerar tekniken bakom det nya bränslet

E-diesel skapas genom en ganska fascinerande process, måste säga. Du tar förnybar el, vatten och koldioxid. Genom elektrolys delas vattnet upp i väte och syre. Vätet kombineras sedan med koldioxiden i en kemisk reaktion som skapar flytande diesel helt utan fossila källor.

Tekniken kräver tre huvudsakliga komponenter. Först behövs en elektrolysator som delar upp vattnet. Sedan en syntesreaktor där väte och koldioxid möts. Slutligen lagring för det färdiga bränslet. Förnybar el är helt central utan vindkraft eller solceller blir processen inte miljövänlig.

Ett konkret exempel: En gård med egen solcellsanläggning kan producera e-diesel på soliga dagar. Anläggningen kör då elektrolysatorn, skapar väte och lagrar det. Senare kombineras vätet med koldioxid från gårdens egen biogasanläggning (ganska smidigt egentligen). Resultatet är diesel som gården själv kan använda i traktorer och fordon.

Ekonomin och stödet vad kostar det att komma igång?

Investeringen är betydande. En anläggning för gårdsnivå kostar flera hundratusen kronor idag. Men det finns hjälp att få. Energimyndigheten erbjuder bidrag för klimatprojekt. Många kommuner har också lokalt stöd för hållbar energi.

År 2025 höjs reduktionsplikten för diesel från 6 till 10 procent. Det betyder att kommersiell diesel måste innehålla mer biodrivmedel. RME (rapsmetylester) ligger på omkring 17 18 kronor per liter. HVO (hydrogenerad vegetabilisk olja) kan bli något dyrare, men konkurrensen håller priserna nere.

Goda nyheter för lantbrukare: Skatten på diesel för arbetsmaskiner sänks under 2025. Det gör konventionell diesel billigare, men egen produktion blir relativt mer lönsam när oljepriserna stiger. Serietillverkning av små anläggningar kan halvera investeringskostnaderna inom några år.

Vad händer på gården praktiska tips och säkerhet

Om du överväger egen dieselproduktion måste du planera noga. Först: kolla med lokala myndigheter vilka tillstånd som krävs. Bränsleproduktion följer strikt reglering för säkerhet och miljö.

Du behöver kompetens. Att driva en elektrolysator och syntesreaktor kräver kunskap om elektricitet och kemikalier. Många gårdar löser det genom utbildning eller partnerskap med teknikföretag. Underhållet är regelbundet komponenter måste kontrolleras, vätgasfickor ventileras, lagringsbehållare inspekteras.

Redan idag finns pilotprojekt som fungerar bra Några gårdar i Tyskland och Danmark producerar e-diesel i liten skala De rapporterar att gårdsnära produktion ökar beredskapen när externa leveranser blir osäkra Säkerheten är inte sämre än på industrianläggningar bara annorlunda.

Framtiden börjar på gården

Det här är inte framtidsprat längre. Det händer nu. Lantbrukare testar tekniken, kommuner skriver bidragsansökningar, och företag utvecklar mindre anläggningar.

För miljön är det viktigt. Om alla gårdar som hade möjlighet producerade egen e-diesel från förnybar el skulle dieselutsläppen från jordbruket minska drastiskt. För lantbrukarna själv blir det frihet frihet från oljeprisernas upp- och nedgångar, frihet från leverantörsproblem, frihet att välja bättre väg.

Tekniken kommer att bli billigare. Serietillverkning gör att små anläggningar minskar i pris. Nya metoder gör processen effektivare. Om några år kan du och din granne kanske dela en gemensam anläggning och dela kostnaderna.

Det är väl värt att undersöka för din egen gård. Prata med Energimyndigheten. Besök en gård som redan testar. Se om tekniken passar dina förutsättningar. Du kanske blir en av de lantbrukare som tar kontroll över sin egen energi.